Allmänt om planeringen
I verkstäder för rörliga fordon hanteras en hel del olika oljor och vätskor samt olika restprodukter från hanteringen. Vid planeringen bör man beakta den praktiska och ekonomiska användningen av dessa ämnen, både för distributionen och i fördelningspunkterna, samt hantering av varuflöden som t.ex. behovet av order/övervakningssystem samt lagerföring och borttransportering.
Vid planering av en ny verkstad och val av placeringar för olika anläggningar bör man beakta behovet av fördelningsutrustning för samtliga lyftpunkter och välja placeringarna så att installationen av rör-ledningarna kan göras så ekonomisk som möjligt. Samtidigt bör man beakta dimensioneringen av smörjmedelslagret och dess planering, för att förenkla hanteringen och underlätta både tömning och påfyllning och undvika onödig kapitalbindning och störningar i verkstaden vid hanteringen.
En väl utförd planering och rätt placering av anläggningar underlättar också planeringen av andra installationer och ger noggranna uppgifter för rördimensionering och avstånd, olika genomgångar samt antal och placering av nödvändiga uttag för el och tryckluft. Samtidigt undviker man onödiga ändrings- och tilläggsarbeten på grund av misstag och felkonstruktioner.
Inledande utredning
- Nödvändiga distributionspunkter för oljor och vätskor utgående från anläggningsplanen.
- Mängden av oljetyper och kärlstorleken per typ.
- Mängden av vätskor och kärlstorleken samt angivning om vätskan levereras koncentrerad eller utspädd till rätt blandning. Ifall man vill använda blandade vätskor bör man beakta om vätskorna skall blandas vid pumpningen är beställs dom färdigblandade.
Exempel:
6 service-punkter finns placerade parallellt längs en lång vägg.
4 oljetyper, 2 x 200 liters fat, 2 x 1500 liters behållare.
1 vindrutevätska 50/50%, 200 liters fat, väggfast blandbehållare 4 liter eller 200 liters tunna
1 kylarvätska 50/50%, 200 liters fat, väggfast blandbehållare 4 liter eller 200 liters fat.
Utgående från grunduppgifterna som givits för planeringen kan slangvindorna dimensioneras och placeras så att de används av flera olika servicepunkter och att slangvindorna också förses med tillräckligt stora trummor. På samma gång klargörs också behovet av särskilda konstruktioner för nedtagningar och upphängningar. Grunduppgifterna fastställer också utrymmesbehovet och lämplig placeringen för oljelagret.
Förutom färska produkter kan oljelagret också förses med en eller flera behållare för restprodukter. Därför måste särskild hänsyn tas till hanteringen av tunnorna och hur Bulk-behållarna kan fyllas och tömmas, t.ex. via anslutningar till rörledningar längs ytterväggen, vilka också har försetts med skydd för att förhindra överfyllning.
Behållarna i oljelagret kan förses med nivåkontroller för att underlätta styrningen och övervakningen av både förbrukning och beställning, samt ett system för övervakning av överfyllning av restkärlen. I planeringen för anläggsplaceringen framgår också det detaljerade behovet av tryckluftsanslutningar för alla pumpar, olika elanslutningar för övervakningssystemet samt behovet av eventuella rör- och elanslutningar mellan anläggningarna.
Val av rätt oljepump
- Pumpning från fat eller behållare med en slang på 2-5m. Oljor med låg viskositet, hydrauloljor, ATF-oljor, kylvätska. Tryckförhållande 1:1
- Portabla smörvagnar eller korta fördelningslinjer. Oljor med hög viskositet, växellådsoljor, drivhjulsoljor. Tryckförhållande 3:1.
- Pumpning från fat eller behållare, kort fördelningslinje / oljevinda. Alla oljetyper. Tryckförhållande 3:1.
- Pumpning från fat eller behållare, fördelningslinje under 50m / oljevinda. Oljor med låg viskositet, hydrauloljor, ARTF-oljor, kylvätska. Tryckförhållande 3:1.
- Pumpning från fat eller behållare, fördelningslinje under 50m / oljevinda. Oljor med hög viskositet, växellådsoljor, draghjulsoljor. Tryckförhållande 5:1.
- Pumpning från fat eller behållare, fördelningslinje över 50m / oljevinda. Alla oljetyper. Tryckförhållande 5:1.
För små rördiametrar bromsar flödet och höjer mottrycket i fördelningslinjen. Pumparnas tryckförhållande och effekten av värmeutvidgningen bör beaktas vid bestämning trycksäkerheten för fördelningslinjen.
Värmeutvidgningens inverkan på trycket i rörledningen
Volymen för vätskor ökar med höjda temperaturer och detta gäller, förutom för oljor, också för kylvätskor och vätskor för rengöring av vindrutor. Detta bör beaktas vid planeringen.
När olja uppvärms i en sluten rörledning stiger trycket ca. 10 bar för varje ökad värmegrad. M.a.o. förorsakar en temperaturökning på 10 °C en tryckökning på ca. 100 bar i rörledningen. Detta bör uppmärksammas vid planeringen, speciellt när temperaturen i oljerummet är lägre än i det rum där rörledningen befinner sig. Vid planeringen bör man säkerställa en tillräcklig trycksäkerhet i rörledningarna och dessutom måste pumparna förses övertrycksventiler med slangar för ledning av olja tillbaka till behållaren.
Tryckförhållandet för pumpar
Pumpen består av en kolv för luftmotorn och en kolv för vätskepumpen. Tryckförhållandet anger kolvarnas ytor i förhållande till varandra.
I bilden är ytan för den blåa kolven i luftmotorn (d1) 25 cm², medan kolven i vätskepumpen (d2) har en yta på 5 cm². Tryckförhållandet i pumpen är således 5:1 (d1: d2 eller 25:5). I praktiken innebär detta att ett inkommande lufttryck på 7 bar ger ett vätsketryck i rörledningen motsv. 7 x 5 = 35 bar.
Alternativ för installation av pumpar i behållare
Pumparna kan installeras direkt på ett 200 liters fat eller t.ex. på en vägg med en egen suganordning för tunnan eller behållaren. Vid byte av fat blir hanteringen av sugledningen lättare om pumpen är åtskilt installerad på väggen.
Behållare och avrinningskärl
Vid planeringen av oljelagret bör man beakta storleken och utrymmesbehovet för både behållarna och avrinningskärlen. Behållare kan fås i storlekarna 1000L, 1500L och 2000L. Normalt är behållare som tillverkats av hexen polyetenplast UV-beständiga, frätbeständiga och luktfria. De lämpar sig bra för lagring av alla kolvätebaserade oljor. Behållarna omges av en separat mantel i metall, vilken fungera som ett avrinningskärl, och en ventilationsmatta som placeras mellan golvet och behållaren. Behållaren är utrustad med gängförsedda överfästen och en lucka för rengöring av behållaren. Till behållarna finns installations- och anslutningsserier för både färsk- och restolja.
För påfyllning av färskolja och tömning av restolja är serien utrustad med en Kamlok-anslutning för tankbilen. Påfyllnings- och tömningspunkterna kan placeras på ytterväggen där tömningen inte stör verksamheten inne i verkstaden.
Avrinningskärlen används under faten och tryckkärlen. Måttsättningen av avrinningskärlen är ofta valda så att de rymmer innehållet från minst ett vätskekärl. Eftersom tunnorna måste lyftas på avrinningskärlet behövs för hanteringen något slag av lyftanordning, t.ex. fatlyftare eller en motorlyftare med häftband för tunnor.
Hantering av restolja i verkstaden
Använda smörjoljor är problemavfall, vilka måste hanteras enligt gällande föreskrifter. Klara oljor mottas avgiftsfritt av uppsamlingsföretagen ifall oljan uppfyller ställda krav (vattenhalt under 10% och en tillräckligt stor avhämtningsmängd. Mängdkravet bör säkerställas med uppsamlingsföretaget, eftersom detta påverkar uppsamlingskärlets storlek och antal samt inverkar på utförandet av tömningen.
Klassificeringen av restolja
Svarta oljor är motoroljor.
Klara oljor är sotfria oljor. T.ex. hydraul-, transmissions- och växellådsolja. Ifall den årliga mängden klarolja överstiger 400 liter är det lönsamt med ett eget uppsamlingskärl. Om mängden är mindre än 400 liter per år kan den klara oljan blandas med den svarta oljan.
Förvaring och tömning
Vid planeringen av förvaring och tömning av restoljor bör följande beaktas:
Placeringen av restkärlen och förvaring.
Bör förvaras så att oljan inte kan blandas med vatten eller andra ämnen. Undvik läckage ut från behållarna med hjälp av avrinningskärl. Förhindra överfyllning vid pumpningen till behållare med hjälp av ett överfyllningsskydd.
Antal och volymer för restoljekärlen
Vid planeringen bör man uppskatta mängden restolja i verkstaden och bedöma behovet av separata uppsamlingskärl för svarta och klara oljor. Restoljekärl med avrinning kan fås i storlekarna 1000, 1500 och 2000 liter.
Tömningen ordnas så att tömningspunkten kan nås av en uppsamlingsbil och att oljan kan pumpas direkt från uppsamlingskärlet.
Återvinning av restolja från fordon eller maskiner
Uppsamlingen av restolja från bilar kan genomföras antingen genom tappning direkt till ett uppsamlingskärl eller genom sugning från uppsamlingspunkten direkt till ett avrinningskärl. För tappningen används fast eller, i höjdläge ställbara, uppsamlingsvagnar av olika storlek.
Ett automatiskt system för oljesugning kan användas ifall tömningar sker i större antal och på flera olika platser, vilket innebär att oljesugningar kan ske på olika ställen och utan krav på lyftning eller användning av enskilda sugbytarvagnar. I stället för vagnar används vägginstallerade sugvindor.
Tömningssystemet samlar restoljan först i en egen separat behållare på 500 liter som, automatiskt töms till restoljebehållaren vid fyllning.
Pumpning av restolja från vagnen till behållaren – överfyllningskontroll
Förflyttningen av oljor från restoljevagnarna och avrinningskärlen sker med hjälp av en separat restoljepump som kan vara antingen en kolvpump eller en brunnspump. Pumpen placeras oftast i serviceutrymmet och på en plats som möjliggör transport och tömning av vagnarna samt en dragning av rörledningen till en separat behållare. Sugledningen för restolja bör förses med ett separat oljefilter för att förhindra transport av smuts och orenheter till pumpen.
Övervakningssystem för vätskor och oljor
Det finns många system för övervakning av förbrukning, hantering av beställningar och lager.
Vid planeringen av ett övervakningssystem bör man definiera vilka funktioner som måste övervakas och hur detta ska genomföras.
Vill man t.ex. att den definierade oljemängden ges ut på förhand till fördelningspunkten eller vill man att den mängd som uttagits i fördelningspunkten registreras i en arbetsorder eller kalkylator.
Vill man ha en direktbeställning från systemet eller endast ett larm till leverantören. Vilka olje- och vätsketyper måste övervakas?
System finns att tillgå antingen för endast ytlig övervakning och beställning eller också för skötsel av den egentliga doseringen. Systemen skräddarsys normalt för användaren och därför är det viktigt att planerna klargör installationspositionerna för olika enheter, vilket underlättar elförsörjningen och ruttplanering för kabeldragning mellan enheterna.
Fördelning av vätskor
Vid fördelning av vätskor är det väsentligt att avgöra ifall vätskorna ska blandas färdigt redan i oljelagret eller ifall de ska pumpas i ursprunglig form direkt till oljevindorna. Mekanikerna föredrar färdigblandade vätskor, vilket underlättar och försnabbar arbetet eftersom onödiga blandningar i separata kannor och kärl kan undvikas. Blandningsförfarandet påverkar också utrymmesbehovet för oljelagret.
För transport av vätskor bör användas endast för vätsketransporter avsedda pumpar. Ren glykol kan pumpas med vanliga pumpar avsedda för olja, men vid inblandning av vatten förstörs pumpen. För kyl- och vindrutevätskor finns särskilda, för ändamålet utvecklade, korrosionsskyddade eller rostfria kolvpumpar eller, med rätt membran försedda membranpumpar.
Blandningen av vätskor kan utföras, antingen med hjälp av en membranpump med ett fast blandningsförhållande 50/50%, eller med hjälp av ett separat blandningsaggregat. En pump med ett fast blandningsförhållande 50/50% är försedd med två anslutningar för insug, varav den ena används för vatten och den andra för den råa blandningsvätskan. Här bör uppmärksammas att en direkt anslutning till vattennätet inte är möjlig p.g.a. det höga vattentrycket. Om vattnet kopplas direkt till pumpens insugsanslutning, får pumpen mera vatten än blandningsvätska och detta leder till ett lägre blandningsförhållande.
Det rätta kopplingsförfarandet är att placera ett separat vattenkärl bredvid vätskebehållaren, dit vattnet leds från vattennätet och förse kärlet med en flottörventil som stänger vattentillförseln när den övre gränsen har uppnåtts. Som vätskekärl kan användas ett fat i plast på 200 liter. Det finns också vätskekärl för vägginfästning, försedda med en 4–5 liters flottörventil. Vid planeringen bör man beakta utrymmesbehovet för fat-användningen, väggutrymmet samt nödvändiga vattenuttag och golvbrunnar.
Vätskor för tvätt av vindrutor och kylning kan också blandas med en separat blandningsenhet, vilka kan fås utrustade antingen med ejektorfunktion eller med en blandande pump. Enheterna med ejektorfunktion är enklare till konstruktionen och blandningsförhållandet kan regleras till 20–50% med hjälp av en strypning. Ifall den fördelade vätskemängden är liten kan en vägginstallerad blandanläggning, bestående av en fast kolvpump 50/50 och en liten mellanbehållare, användas. Vid planeringen bör man beakta behovet av utrymme samt tryckluftsförsörjning och vattenanslutning.
Slangvindor
Vid placeringen av slangvindor indelas vindorna i batterier. Samtidigt klargörs antalet slangvindor i varje batteri samt lämpliga slangtyper och längder för en effektiv fördelning av oljor och vätskor. Vid planeringen av slangbatterierna bör man också eftersträva den mest ekonomiska placeringen och säkerställa nödvändiga anslutningsdimensioner, nedföringar och bärkonsoller vid takinfästning. Dessutom behöver man kontrollera ifall materialet i väggarna tillåter en direkt anslutning på väggen, eller om det behövs separata förstärkningar vid t.ex. Sandwich-väggelement.
Slangvindor kan fås antingen som inkapslade enheter eller öppna vindor. Den normala längden på slangarna är 10–25m. Vanligen är slangdiametern ½”, men slangar med diametrar på ¾” eller 1” kan också fås. Materialet och tryckbeständigheten för slangarna väljs på basen av den vätska som ska fördelas.
Den rekommenderade installationshöjden för vindorna är 2,5–3m, men vid behov kan vindorna också installeras högre. Vid installationerna kan man också använda sig av golvfasta ställningar eller s.k. servicetorn.
